Luciaskit
Tillbaka?
Sådär. nu är jag tillbaka. efter en evighet och ett halvt liv av upplevelser. Nja så häftigt har väl kanske inte hösten varit men nog har det hänt ett och annat. Jag har varit KASS på att uppdatera bloggen, då jag spenderat den mesta av min onlinetid på facebook. Då jag befarar att denna community börjar ta över mitt liv en liten bit i taget har jag bestämt mig att ta upp bloggandet. För att det inte ska se så tomt ut så har jag klistrat in lite facebook-notes från i somras. Känns bara så himla fel med en tom blogg.
Nåja, sen Arvikafestivalen har jag varit på Way Out West(som var helt fantastiskt), fyllt gammal, flyttat ihop med min kära vän Åsa, skaffat kärlek i italien(jo sen har jag varit där ett par gånger också), varit alldeles för full alltför många gånger, funnit nya vänner och gjort slut med gamla, fått reda på att mitt livs kärlek(som det aldrig blev ngt av med) har gått och förlovat sig på en kvart med en yngre tjej. Är det okej att känna sig gammal? Kan inte låta bli att reagera även om jag inte borde. Jag har ju gått vidare. Jag har till och med börjat läsa italienska =)
Idag är det Lucia och det brukar ju innebära fest för oss som är för gamla för att lussa. Och fest blir det, ikväll blir det Ace och allt vad det innebär. Känner att jag kan behöva lite öl så jag glömmer bort hur jävla mörkt och kallt är. Shit jag vill skriva om allt som har hänt bara den senaste månaden men jag orkar verkligen inte. Helst vill jag nog bara låsa in mig och dra täcket över huvudet men mest behöver jag nog bara komma ut och se lite nya människor, dricka lite öl och glömma bort att jävla drama.
Dagens Soundtrack: Kristian Anttila - Ingenting
http://youtube.com/watch?v=YZZlhg6HZjw
Nåja, sen Arvikafestivalen har jag varit på Way Out West(som var helt fantastiskt), fyllt gammal, flyttat ihop med min kära vän Åsa, skaffat kärlek i italien(jo sen har jag varit där ett par gånger också), varit alldeles för full alltför många gånger, funnit nya vänner och gjort slut med gamla, fått reda på att mitt livs kärlek(som det aldrig blev ngt av med) har gått och förlovat sig på en kvart med en yngre tjej. Är det okej att känna sig gammal? Kan inte låta bli att reagera även om jag inte borde. Jag har ju gått vidare. Jag har till och med börjat läsa italienska =)
Idag är det Lucia och det brukar ju innebära fest för oss som är för gamla för att lussa. Och fest blir det, ikväll blir det Ace och allt vad det innebär. Känner att jag kan behöva lite öl så jag glömmer bort hur jävla mörkt och kallt är. Shit jag vill skriva om allt som har hänt bara den senaste månaden men jag orkar verkligen inte. Helst vill jag nog bara låsa in mig och dra täcket över huvudet men mest behöver jag nog bara komma ut och se lite nya människor, dricka lite öl och glömma bort att jävla drama.
Dagens Soundtrack: Kristian Anttila - Ingenting
http://youtube.com/watch?v=YZZlhg6HZjw
(2007-07-20)
Äntligen, äntligen är veckan slut och helgen börjar närsomhelst. Om några timmar flyger jag ner till Göteborg och gästar min underbara vän Malin som jag inte sett på alltför länge. Vi ska dricka öl, skriva manifest(ja som i Glappet) och dissekera teorier om den stora kärleken. Får se om det finns tid att klämma in lite andra träffar i helgen också. Just nu känner jag mig bara utmattad och tanken om att springa runt och stressa hela helgen för att ha tid att träffa alla känns rentav motbjudande. Nej sånt får nog hinnas med på den längre visiten om några veckor istället.
Då både Åsa och Anna övergett mig för fjärran land känns det onekeligen skönt att komma iväg och spendera helgen med en annan viktig vän. Jag hämtade nycklarna till min och Åsas lägenhet igår men vet inte om jag längtar att flytta in så mycket innan hon kommer. Förutom att det är VÅR lya så har ju hon de flesta möblerna, visst skulle jag kunna leva spartanskt och bruka vardagsrummet som ataljé tills hon kommer upp men utan Åsa kommer det verkligen att kännas tomt. Åandrasidan måste det ju målas lite innan möblerna anländer så det kanske är lika bra att jag är där en liten stund före. Måste bara klura ut vad jag ska måla på vardagsrumsväggen...
Anna har varit på Rhodos i snart en hel vecka och det känns som hon varit borta i tre. Fast det är klart. veckan innan hon åkte var jag borta så vi har ju varit isär ett tag iaf. Det känns plötsligt väldigt skumt och man får lite abstinens när personen man annars pratar med varje dag och hänger med minst lika ofta bara inte är där. Missförstå mig rätt, jag önskar Anna en härlig semester med allt vad det innebär men jag saknar hennes sällskap =(
Då både Åsa och Anna övergett mig för fjärran land känns det onekeligen skönt att komma iväg och spendera helgen med en annan viktig vän. Jag hämtade nycklarna till min och Åsas lägenhet igår men vet inte om jag längtar att flytta in så mycket innan hon kommer. Förutom att det är VÅR lya så har ju hon de flesta möblerna, visst skulle jag kunna leva spartanskt och bruka vardagsrummet som ataljé tills hon kommer upp men utan Åsa kommer det verkligen att kännas tomt. Åandrasidan måste det ju målas lite innan möblerna anländer så det kanske är lika bra att jag är där en liten stund före. Måste bara klura ut vad jag ska måla på vardagsrumsväggen...
Anna har varit på Rhodos i snart en hel vecka och det känns som hon varit borta i tre. Fast det är klart. veckan innan hon åkte var jag borta så vi har ju varit isär ett tag iaf. Det känns plötsligt väldigt skumt och man får lite abstinens när personen man annars pratar med varje dag och hänger med minst lika ofta bara inte är där. Missförstå mig rätt, jag önskar Anna en härlig semester med allt vad det innebär men jag saknar hennes sällskap =(
Lervälling och Värmlänningar (2007-07-15)
Sådärja. Nu är jag äntligen hemma. Och jag har duschat, i kanske en timme innan jag började känna mig ren igen. Bara att få gå på en toalett som spolar känns ju oerhört lyxigt. Jag har nu levt i Arvikaleran i fem dagar och måste medge att jag inte hade en jävla aning vad jag gav mig in på när jag åkte dit.
Är jag för gammal för att uppskatta att bo i tält och inte duscha på en vecka eller är jag bara för ren och pryd? Jag tycker dock ändå jag kämpade tappert och accepterade levnadsförhållandena någurlunda bra. Det var inte förrän igår kväll som jag faktiskt inte stod ut längre. Tanken var ju att jag skulle sova en natt till i det därjävla tältet och sen åka hem tidigt på söndagsmorgonen.
Och så kom regnet. Sankmark, lera och en ourthärdig stank fick mig att slänga ihop min packning och ringa med gråten i halsen till min vän Magnus som lyckades snacka till mig en sovplats i hans väns stuga. Nu kanske du tänker: "Men varför i helvete åkte du till Arvikafestivalen" och då är ju mitt självklara svar: Musiken. Efter att jag sett Emil Jensen på lördagskvällen som kanske var det bästa på hela festivalen så orkade jag inte mer. Det blir svårt att njuta när allt man äger och har är antingen fuktigt eller blött, ciggen är slut och hela campingen ser ut som en stor lerpöl.
Kanske är jag alltför kräsen för att leva festivallivet, hade jag åkt till Roskilde detta år så hade jag förmodligen avlidit. Det var nog som min bilkamrat Linda sa "Jag har varit i helvetet och kommit tillbaka så nu klarar jag vadfan som helst". Men jag måste nog erkänna att det var värt det. 15 spelningar lyckades jag se på tre dagar och jag tror inte jag var missnöjd med ngn av dem.
Nu när jag sitter hemma i värmen, nyduschad och välbehållen med det första riktiga mål maten i mig på nästan en vecka kan jag se tillbaka på bilderna och tänka: Det här var nog ngt av det bästa jag gjort.
Är jag för gammal för att uppskatta att bo i tält och inte duscha på en vecka eller är jag bara för ren och pryd? Jag tycker dock ändå jag kämpade tappert och accepterade levnadsförhållandena någurlunda bra. Det var inte förrän igår kväll som jag faktiskt inte stod ut längre. Tanken var ju att jag skulle sova en natt till i det därjävla tältet och sen åka hem tidigt på söndagsmorgonen.
Och så kom regnet. Sankmark, lera och en ourthärdig stank fick mig att slänga ihop min packning och ringa med gråten i halsen till min vän Magnus som lyckades snacka till mig en sovplats i hans väns stuga. Nu kanske du tänker: "Men varför i helvete åkte du till Arvikafestivalen" och då är ju mitt självklara svar: Musiken. Efter att jag sett Emil Jensen på lördagskvällen som kanske var det bästa på hela festivalen så orkade jag inte mer. Det blir svårt att njuta när allt man äger och har är antingen fuktigt eller blött, ciggen är slut och hela campingen ser ut som en stor lerpöl.
Kanske är jag alltför kräsen för att leva festivallivet, hade jag åkt till Roskilde detta år så hade jag förmodligen avlidit. Det var nog som min bilkamrat Linda sa "Jag har varit i helvetet och kommit tillbaka så nu klarar jag vadfan som helst". Men jag måste nog erkänna att det var värt det. 15 spelningar lyckades jag se på tre dagar och jag tror inte jag var missnöjd med ngn av dem.
Nu när jag sitter hemma i värmen, nyduschad och välbehållen med det första riktiga mål maten i mig på nästan en vecka kan jag se tillbaka på bilderna och tänka: Det här var nog ngt av det bästa jag gjort.
