Jag har mördat Nalle (2007-04-22)
Ja han heter originellt nog så, den enda biten av min barndom jag vägrar släppa ifrån mig. Han har alltid funnits med, ända sedan innan jag kan minnas. Han var med på flytten upp från Danmark, på studieåret i Frankrike, på skolan i Värmland? Han var även med till Seattle senast, när jag skulle över på min kusins bröllop, securitykillen gav mig en allvarsam blick, tittade på Nalle och sedan på mig igen, sen frågade han: ?Har du en biljett till honom också?? Jag började stamma nervöst och han började skratta och visade åt mig att gå vidare mot gaten.Detta är förstås lite pinsamt med tanke på att jag var 21 vid det här tillfället.
Ja, Nalle har alltid funnits med, han har alltid varit en självklarhet i min ständigt förvirrade tillvaro. Han fanns där och lyssnade när jag var ledsen och pappa aldrig hörde av sig, när mamma aldrig fanns till hands, jag har egentligen aldrig sovit ensam, för Nalle har alltid funnits där.
Men nu är han alltså död, eller i bästa fall bara väldigt trasig. Jag känner inte igen honom längre. Hans lilla röda garntuss till mun har blekts bort, hans fina päls har krympt sönder till trådar och hans ena öga bara hänger. Jag har mördat honom, jag har hänsynslöst tvättat honom i maskin, på 90° C. Hur tänkte du nu egentligen? Skulle någon säkert ha frågat och jag skulle svarat ? Förmodligen inte alls. Nittio jävla grader? Tillsammans med handdukar och lakan ramlade han runt och gick från min barndomshjälte till en trasmatta. Gör det mig mer till en människa om jag säger att jag insåg efter halva tiden vilket otroligt jävla misstag jag gjort och stod med händerna om kinderna i ren skräck och stirrade på tvättmaskinen på hur min älskade teddybjörn blev sliten till intet. Mitt hjärta är förstört och jag känner mig urusel.
Jag ska självklart göra allt för att rädda honom, försöka sy ihop honom här och var, måla tillbaka den röda munnen, placera hans innanmäte på rätt håll igen så han inte är helt missformad längre, men vad hjälper egentligen det? Han blir aldrig densamma. Härmed är barndomen död och jag en mördare. Betyder det att jag är vuxen?
Dagens Soundtrack ? Sahara Hotnights ?Getting away with murder?
Ja, Nalle har alltid funnits med, han har alltid varit en självklarhet i min ständigt förvirrade tillvaro. Han fanns där och lyssnade när jag var ledsen och pappa aldrig hörde av sig, när mamma aldrig fanns till hands, jag har egentligen aldrig sovit ensam, för Nalle har alltid funnits där.
Men nu är han alltså död, eller i bästa fall bara väldigt trasig. Jag känner inte igen honom längre. Hans lilla röda garntuss till mun har blekts bort, hans fina päls har krympt sönder till trådar och hans ena öga bara hänger. Jag har mördat honom, jag har hänsynslöst tvättat honom i maskin, på 90° C. Hur tänkte du nu egentligen? Skulle någon säkert ha frågat och jag skulle svarat ? Förmodligen inte alls. Nittio jävla grader? Tillsammans med handdukar och lakan ramlade han runt och gick från min barndomshjälte till en trasmatta. Gör det mig mer till en människa om jag säger att jag insåg efter halva tiden vilket otroligt jävla misstag jag gjort och stod med händerna om kinderna i ren skräck och stirrade på tvättmaskinen på hur min älskade teddybjörn blev sliten till intet. Mitt hjärta är förstört och jag känner mig urusel.
Jag ska självklart göra allt för att rädda honom, försöka sy ihop honom här och var, måla tillbaka den röda munnen, placera hans innanmäte på rätt håll igen så han inte är helt missformad längre, men vad hjälper egentligen det? Han blir aldrig densamma. Härmed är barndomen död och jag en mördare. Betyder det att jag är vuxen?
Dagens Soundtrack ? Sahara Hotnights ?Getting away with murder?
Noterat
Postat av: Gustav
Tja
måste säga att jag tycker om dina sköna beskivningar. jag hör din röst mellan raderna kan bero på att jag känner dig väldigt bra men jag lider med nalle.
gurr
Trackback