Klantarsel utan musik (2007-04-10)
Man brukar säga att måndagar är veckans värsta dag. Jag tror bestämt att denna tisdag kompenserar för den förkortade arbetsveckan med att ge mig ett riktigt helvete. Den började trevligt nog med att jag försov mig, och när jag rusade in på kontoret med kuddmärken kvar i pannan och andan i halsen så gick det upp för mig att det är min köksvecka, det vill säga, det är min uppgift att se till att hämta frukost till mina kära kolleger. Jag bokstavligt ramlade in på vetekatten, snubblade på trappen så jag var tvungen at ta tag i dörr-handtaget för att inte slå näsan i översta trappsteget. Där hängde jag och dinglade med kroppen sådär en decimeter från marken som någon slags skum akrobat. Behöver jag nämna att samtliga fikande gäster och personal hade ögonen på mig när jag klev in genom glasdörren med en lätt tomtatrodnad i ansiktet. Breakfast and a show? Vi är alla väldigt sega efter ledigheten och självklart högen på skrivbordet växt ofantligt under påskhelgen.
Enerverande tekniska problem och nya policys försvårar möjligheten att den minskar och helst av allt skulle jag kunna tänka mig att åka hem och dra täcket över huvudet just nu. Nu kan man ju tänka sig att det inte blir värre än så här men i sann Murphys lag-anda så Blir det självklart det: Jag har glömt min Mp3-spelare hemma. Nu är hela dagen förstörd... På lunchen utforskade jag Netto på sveavägen och fann till min stora förtjusning en rad danska delikatesser som gav mig mysiga flashbacks till de första åren i Danmark och alla släktbesök därefter. Med väl praktiserad självdiciplin lät jag bli godsakerna och tågade därifrån med en mineralvatten och en burk tonfisk. Tonfiskröra på grovt bröd till lunch har tydligen blivit något slags sigill för mig. Nu är det dags för skola och jag har fortfarande jättemycket kvar av läxan tills idag.
Modeillustrationen har jag inte ens påbörjat men jag ritade ungefär tre och en halv plaggskiss igårkväll så någonting har jag ju gjort iaf. Igårkväll såg jag om It's All About Love. Jag måste nog erkänna att jag har en crush på Joaquin Phoenix sen jag såg Walk the Line. Han är underbar. Jag var väl kanske inte helt övertygad när jag såg To Die For för en massa år sen men nu har han helt klart min uppmärksamhet. Eftersom jag är så ung missade jag ju hela hypen med hans bror River som tydligen var den riktiga tjejmagneten i familjen. Nej, Joaquin är my kind of guy. Han har ngt i blicken som bara får mig att vilja inleda en sån där förödande självdestruktiv romans med honom. Det slog mig precis att den nya finska tjejen på jobbet har en brun läder double saddle dior-väska. Just nu hatar jag henne litegrann.
Dagens Soundtrack(jo om jag hade min Mp3 så skulle jag nog lyssna på...) - Depeche Mode "Precious" (http://www.youtube.com/watch?v=vCS4e_NgGew)
Enerverande tekniska problem och nya policys försvårar möjligheten att den minskar och helst av allt skulle jag kunna tänka mig att åka hem och dra täcket över huvudet just nu. Nu kan man ju tänka sig att det inte blir värre än så här men i sann Murphys lag-anda så Blir det självklart det: Jag har glömt min Mp3-spelare hemma. Nu är hela dagen förstörd... På lunchen utforskade jag Netto på sveavägen och fann till min stora förtjusning en rad danska delikatesser som gav mig mysiga flashbacks till de första åren i Danmark och alla släktbesök därefter. Med väl praktiserad självdiciplin lät jag bli godsakerna och tågade därifrån med en mineralvatten och en burk tonfisk. Tonfiskröra på grovt bröd till lunch har tydligen blivit något slags sigill för mig. Nu är det dags för skola och jag har fortfarande jättemycket kvar av läxan tills idag.
Modeillustrationen har jag inte ens påbörjat men jag ritade ungefär tre och en halv plaggskiss igårkväll så någonting har jag ju gjort iaf. Igårkväll såg jag om It's All About Love. Jag måste nog erkänna att jag har en crush på Joaquin Phoenix sen jag såg Walk the Line. Han är underbar. Jag var väl kanske inte helt övertygad när jag såg To Die For för en massa år sen men nu har han helt klart min uppmärksamhet. Eftersom jag är så ung missade jag ju hela hypen med hans bror River som tydligen var den riktiga tjejmagneten i familjen. Nej, Joaquin är my kind of guy. Han har ngt i blicken som bara får mig att vilja inleda en sån där förödande självdestruktiv romans med honom. Det slog mig precis att den nya finska tjejen på jobbet har en brun läder double saddle dior-väska. Just nu hatar jag henne litegrann.
Dagens Soundtrack(jo om jag hade min Mp3 så skulle jag nog lyssna på...) - Depeche Mode "Precious" (http://www.youtube.com/watch?v=vCS4e_NgGew)
Noterat
Trackback